Breviks villastad är ett av Lidingös äldsta planerade villaområden, format under det tidiga 1900-talet. Här byggdes påkostade sommarvillor i jugendstil för välbärgade stockholmare, och området har behållit sin lugna, gröna och bostadsdominerade karaktär. Den här sidan berättar om bakgrunden och varför Brevik blev så attraktivt.
Från gård till villastad
Brevik var länge en jordbruksgård. Namnet betyder ”breda viken”, och egendomen är belagd redan 1498 under stavningen Bredewijk. Under medeltiden hörde marken till Djursholms gods och familjen Banér, och först efter att Djursholms fideikommiss upplöstes 1774 styckades egendomen så småningom upp. Bakgrunden beskrivs närmare i artikeln om Brevik på Lidingö.
Stadsplanen från 1907
Den moderna villastaden tog form 1907, när Fastighets AB Lidingö-Brevik började stycka marken och lägga ut gator och tomter. Bolaget drevs av finansmannen Allan Abenius. Området planerades med vattnet som självklar tillgång, mellan Halvkakssundet och Lilla Värtan, och med ångbåtsbryggan som förbindelse till Stockholm. Den genomtänkta stadsplanen, med villatomter i ett kuperat och grönskande landskap, är fortfarande tydligt avläsbar i kvartersstrukturen.
Sekelskiftesvillorna
Storhetstiden inföll under 1910-talet, då eleganta jugendvillor restes på området. Många av dessa hus står kvar och ger Brevik dess särprägel, med snickarglädje, torn och verandor vända mot vattnet. Senare årtionden har fyllt på med villor i andra stilar, så att området idag rymmer en blandad men genomgående lågmäld villabebyggelse. Lidingös bygg- och kulturhistoria dokumenteras av Lidingö stad och lokala hembygds- och museiverksamheter.
Varför Brevik blev eftertraktat
Nära vattnet
Läget mellan Halvkakssundet och Lilla Värtan gav utsikt, bad och båtförbindelse redan från start.
Lugnt men nära staden
Med Lidingöbanan och tidigare ångbåtarna nåddes Stockholm enkelt, utan att man gav upp lugnet.
Grön villastad
Generösa tomter, äldre trädgårdar och närhet till skog och sjö präglar fortfarande området.
Brevik idag
Befolkningen i Brevik växte från drygt 3 000 invånare i mitten av 1900-talet till närmare 9 000 ett halvsekel senare, i takt med att sommarstaden blev åretruntboende. Området är fortfarande i grunden en villastad utan eget köpcentrum: vardagsservice och butiker finns på annat håll på ön, vilket vi går igenom på sidan om att äta och handla i och nära Brevik. Det som lockar är i stället bostadsmiljön, närheten till vatten och den välbevarade karaktären.